Privatleasing – Bra eller anus?

Privatleasing – Bra eller anus?

Vad är det som egentligen är grejen med privatleasing? Är det verkligen så bra som bilhandlarna vill påskina eller finns det någon (eller några) hundar begravna?

Finanseringsform

Trots alla fräna ord som till exempel “Care by Volvo” handlar det egentligen om hur du vill finansera ditt bilköp. I princip finns det tre olika finansieringssätt om du är privatperson:

  1. Köpa bilen kontant
  2. Köpa bil med avbetalning, dvs billån
  3. Privatleasing, eller egentligen “operationell leasing”, dvs hyra bilen

 

Köpa kontant

Att köpa sin bil kontant är förmodligen det enklaste och bästa bilköpet. Du äger din egen bil till 100% och väljer vad du vill göra med den och när. Du kan tillexempel välja vilken försäkring du vill ha, vart du ska utföra service, vart du vill köpa reservdelar och tillbehör, etc.

“Nackdelen” är självklar, du måste ha pengar att köpa hela bilen för.

Billån

Om du köper din bil med billån så äger du fortfarande bilen, men finansbolaget har bilen som säkerhet. Det är därför du enligt lag måste betala minst 20% kontant vid köp, men sedan kan välja ett rimligt restvärde. Ofta (eller snarare alltid) brukar finansbolaget vilja att restvärdet matchar verkligt värde efter till exempel tre år. Detta eftersom deras risk om det uppkommer problemen med betalningar skall vara så liten som möjligt.

Du äger din bil i detta fallet också, men det är inte ovanligt att finansbolagen är kopplade till tillverkaren. Du kan oftast välja fritt vilket försäkringsbolag du vill ha samt vad du vill göra med bilen. Till exempel kan du sälja den när du vill.

Privatleasing

Vid en privatleasing äger du inte bilen. Det är egentligen den absolut största skillnaden mot de andra finansieringsformerna. Du skulle faktiskt lika gärna kunna hyra en bil på Herz, Avis eller någon annan hyrbilsfirma.

Fördelar med privatleasing?

Men vad finns det för fördelar med privatleasing då? Jo, enligt de flesta bilfirmorna tycks det vara att försäkring och service ingår, man slipper tänka på värdeminskning och att det hela är tryggt och förutsägbart till ett fast månadspris.

Jag skulle vilja påstå att det INTE ALLS är så. Varför?

Om vi pratar försäkring… Den ingår ofta som sagt i en privatleasing. Problemet är att det både kan finnas bättre (med tanke på ersättningar och villkor) samt billigare försäkringar som du inte kan välja. Du är styrd och tvingad till den försäkring du får med i erbjudandet. Det kan komma som en kalldusch att tex självrisken vid skada är så mycket som 8000 kronor, så kontrollera villkoren noga.

Om vi pratar service… Väljer du en BMW är servicen gratis oavsett finansieringsform. Väljer du något annat märke kan servicen kosta några tusen under bilens första år. Vid en privatleasing måste du serva på en märkesverkstad, medan du kan välja fritt om du äger bilen. Ingen större skillnad (kanske) i kostnad, men betydligt större valmöjlighet!

Om vi pratar extra tillbehör… Kommer du på att du vill ha extra tillbehör som tex dragkrok till din privatleasade bil så blir det svårt. OM du överhuvudtaget får extrautrusta bilen med det (kom ihåg att bilen är hyrd), så får du inte tillbaka kostnaden på något sätt när du lämnar tillbaka bilen. I praktiken har du gett bort en dragkrok i det fallet. Detsamma gäller all fast utrustning.

Om vi pratar trygghet… Ja, vad är trygghet? Jag personligen upplevde en brutal otrygghet med vår privatleasade bil. Varför? Jo, därför att när bilen lämnas tillbaka är det leasinggivaren som gör bedömningen om vad som är normalt slitage. Det där stenskottet som du själv bedömde som litet, kan leasinggivaren bedöma som stort. I det fallet kan det bli ditt ansvar att lacka om fronten på bilen. Vilket naturligtvis DU betalar. Med en försäkring som leasinggivaren gett dig. Med en självrisk lika stor som skadekostnaden… Och ska sanningen fram så kontrolleras bilen självklart minutiöst när den lämnas tillbaka.

Vidare väljer du vilket antal mil du ska köra under din hyresperiod. Går du över de milen blir det dyrt. I vårt fall 15 kronor extra per mil. Bara det blir en stress när dagen för att lämna tillbaka bilen närmar sig och milen nästan är slut. Och beträffande perioden så sätts den ofta på tre år. Vill du bryta i förtid kan det vara svårt samt att det naturligtvis blir en straffavgift…

Om vi pratar värdeminskning… Jo, det stämmer att man “inte behöver tänka på den”. Men varför? Jo, för att man konstant betalar för den! Totalkalkylen är så klart räknad utifrån leasinggivaren. Denne kommer naturligtvis ha ett så stort övervärde i bilen att risken för att göra en dålig affär är minimal. Med vår Audi A3 som exempel skulle jag om jag ägt den kunna sålt den till vilken bilhandlare som helst och ändå gått plus i jämförelse med privatleasing-affären.

Men finns det ingen fördel alls då? Jo, om du vet att du vill ha bilen i exakt 36 månader, inte tänker få någon skada på den (varken utförd av dig själv eller någon annan), inte vill extrautrusta bilen i efterhand, kan investera motsvarande pengar med högre avkastning någon annanstans. Då kanske det är en bra affär.

Kommentera